Läsdagbok: Jag väntar under mossan

Titel: Jag väntar under mossan
Författare: Amanda Hellberg
Utgiven: 2012
Förlag: Bonnier Carlsen
Omfattning: 217 sidor
Format: Inbunden
Genre: Ungdomsroman

Bokens första mening: Kan du höra mig?

Boken handlar om: Tilda är på besök hos sin morfar som bor lite avsides i den svenska urskogen. I närheten finns en sjö och Tilda känner snart att det vilar något ondskefullt över stället. Nu inleds en uråldrig maktkamp mellan gott och ont och en ny värld av övernaturliga varelser öppnar sig för Tilda. Vem är det som vakar över varje steg hon tar? Vad hände med Tildas försvunna mormor? Och hur känns egentligen den stora kärleken?

Detta gillade jag med boken: Det är en förtätad, tryckt stämning genom hela boken som tilltalar mig. Jag gillar hur författaren har inlemmat mycket av den nordiska folktron i berättelsen. Den spirande kärleken som pendlar mellan hopp och förtvivlan är precis sådär lagom oskyldig, utan att ta fokus från ramberättelsen.

Detta gillade jag inte med boken: Berättelsen hade kunnat utvecklas ännu mer, det kändes som att allting tog slut alldeles för fort. Det är å andra sidan det enda negativa med boken för tillfället. Kanske är det tänkt att öppna upp för Tildas fortsatta äventyr?

Betyg: Okej

Läsagbok: Du kanske inte vet det, men Döden spelar faktiskt inte handboll

Titel: Du kanske inte vet det, men Döden spelar faktiskt inte handboll
Författare: Linda Belanner & Fredrik Persson
Utgiven: 2012
Förlag: Bonnier Carlsen
Omfattning: 283 sidor
Format: Inbunden
Genre: Ungdomsroman

Bokens första mening: Är det hennes tur nu?

Detta gillade jag med boken: Den stora behållningen med boken är Mattias relation till människor i hans omgivning. Hur han fattar tycke för den gamla damen Aina och hur han tar hand om musen Pipis, förälskelsen i Zahra och det komplicerade förhållandet till Döden.

Detta gillade jag inte med boken: Jag förväntade mig kanske för mycket, men boken var faktiskt inte så rolig som jag hade trott att den skulle vara. Idén lät kanske bra på pappret men det känns som att slutresultatet inte blev särskilt mycket annorlunda än vilken annan ungdomsroman som helst. Här finns alla de typiska karaktärer som ingår i en bok som utspelas i en skolmiljö; mobbaren, medlöparna, den blåsta bruden, tönten och den smarta och tuffa tjejen. Sedan har man festat till det lite med en sammetsklädd Död i behov av semester, en udda och uppenbarligen avliden hantlangare som är kass på sitt jobb och som en extra bonus dessutom blir kär i ett av sina "uppdrag".

Det vimlar av ologiska saker i boken. Om Mattias nu är död, hur kan det då komma sig att han känner hunger och kyla? Varför måste han överhuvudtaget äta? Och hur i hela friden lyckas han bli inskriven i skolan när han uppenbarligen saknar både föräldrar och bostad? Märkligt...

 

Förresten, jag avskyr verkligen den nya trenden med evighetslånga boktitlar. Finns det ens någon poäng med detta? Här känns det i alla fall ganska onödigt.

Betyg: Ljummen

Läsdagbok: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

Titel: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Författare: Ransom Riggs
Utgiven: 2012
Förlag: Rabén & Sjögren
Omfattning: 384 sidor
Format: Inbunden
Genre: Ungdomsroman

Bokens första mening: Jag hade just börjat acceptera att mitt liv skulle bli helt vanligt, när högst ovanliga saker började hända.

Detta gillade jag med boken: Hela boken är skriven uteslutande ur Jakobs perspektiv och man får som läsare alltså inte veta något mer utöver det huvudpersonen får reda på, vilket i mitt tycke gör berättelsen extra spännande. Fotografierna som är insprängda i texten var ärligt talat ganska läskiga, inte minst för att de faktiskt är autentiska.

Detta gillade jag inte med boken: Det känns lite som att berättelsen är indelad i tre olika delar. Först en ganska seg inledning som handlar om huruvida Jakob tror på farfaderns berättelser eller inte, och hur han sedan blir misstrodd när han konfronterats med sanningen. Därefter följer en del som fungerar som en spökhistoria med märkliga fotografier, ett sönderbombat ödehus och besynnerliga barn. Allt detta övergår sedan i en mer fantasybetonad berättelse med en tidsloop och hemska monster. För min del hade berättelsen gärna kunnat fortsätta mer som en spökhistoria, den delen kändes klart mer läskig än när monstren väl gjort entré.

Betyg: Okej