Läsdagbok: Gideons ring

Titel: Gideons ring
Författare: Carin Gerhardsen
Utgiven: 2012
Förlag: Norstedts
Omfattning: 354 sidor
Format: Inbunden
Genre: Kriminalroman

 

Bokens första mening: Det var inte länge sedan solen först tittade fram bortom hustaken, men det var redan fullt dagsljus.
 

 

Boken handlar om: En ung kvinna hittas våldtagen och misshandlad utanför pianotekniker John Gideons dörr. Men Gideon själv går inte att hitta. De få spår som finns pekar på att Gideon kan vara medlem i en pedofilring, men kvinnan vägrar att samarbeta och utredningen kommer ingenstans. Dessutom får polisen snart fullt upp när de även får ta hand om en dödsmisshandel och ett upphittat spädbarnslik. Petra Westman brottas med minnena av det brutala övergrepp hon för flera år sedan utsattes för, en händelse som visar sig ha kopplingar till den pågående utredningen. Inget är vad det ser ut att vara och frågan är vem man egentligen kan lita på?
 

 

Detta gillade jag med boken: Handlingen berör ett angeläget ämne och visar också på de svårigheter utredarna kan stöta på när offret inte vill eller vågar samarbeta och ständigt ändrar sin historia. Språket är lättläst och innehåller inte för mycket tekniska detaljer som stoppar upp läsandet.

Det är skönt att historien med Petras våldtäkt som löpt genom ett flertal böcker äntligen får en slags upplösning. Dessutom är det skickligt gjort av Gerhardsen att väva in den i den pågående utredningen så att allting knyts ihop. Nu kanske det här äntligen kan få ett definitivt avslut.
 

 

Detta gillade jag inte med boken: Parallellhistorian med det försvunna spädbarnet känns lite onödig, även om jag förstår att den är med för att förklara bakgrunden till själva huvudutredningen. Jag blir dock mest frustrerad över hur mamman hanterar situationen. Det är väldigt många olika trådar som ska vävas ihop på slutet och det kan kännas lite ologiskt att precis alla pågående utredningar har med varandra att göra på ett eller annat sätt. Men det är samtidigt väldigt bra gjort av författaren att lyckas få ihop allt till sist.

Jag irriterar mig enormt på poliserna som i början fullkomligt snöar in på ett enda spår och låter sina egna förutfattade meningar på sätt och vis styra utredningen. Å andra sidan får det mig som läsare att engagera mig i intrigen.
 

 

Betyg: Läsvärd