Läsdagbok: Fifty Shades of Grey

Titel: Fifty Shades of Grey
Författare: E. L. James
Utgiven: 2012
Förlag: Arrow
Omfattning: 363 sidor
Format: Häftad
Genre: Erotik

Bokens första mening: I scowl with frustration at myself in the mirror.


Boken handlar om: Ung och naiv student möter mystisk och framgångsrik industrimagnat med hemliga böjelser. Snart har de båda inlett ett passionerat förhållande men frågan är om Ana klarar av att möta alla Christians krav.

 

 

Detta gillade jag med boken: För mig var den största behållningen med boken det humoristiska inslag som utgörs av mejlkonversationen mellan huvudpersonerna Anastasia och Christian. Den fick mig att fnissa flera gånger, särskilt mejlrubrikerna. Å andra sidan tyckte jag också att karaktärerna med tiden blev ganska underhållande, främst på grund av att de var så fruktansvärt stereotypa. Och det var väl kanske inte författarens avsikt...

 

 

Detta gillade jag inte med boken: Hajpen kring denna bok har varit hysterisk och jag måste säga att jag inte riktigt förstår varför. Antar att det är det lite förbjudna BDSM-temat som kittlar fantasin, men efter flera års läsande av paranormal romance-genren så är jag ganska härdad (eller blasé). Det här är ungefär som vilken Harlequinroman som helst, bara med fler och mer avancerade sexscener. Dessutom är detta knappast något nytt under solens ljus, redan på 50-talet kom exempelvis Berättelsen om O, en bok som också behandlar BDSM.

 

Huvudpersonerna är väldigt klichéartade och gör att det blir lite svårt att ta dem på allvar. Christian Grey är übersnygg, snorrik och VD för ett framgångsrikt företag, allt innan han fyllt trettio. Dessutom är han naturligtvis mystiskt lockande och har mörka hemligheter. Anastasia är hans motpol, oskyldig och naiv, men med en inre styrka som genast attraherar Christian. Hon behöver bara bita sig i underläppen för att han ska gå igång. Förutsägbart eller?

 

Den enda sammanhängande tanke Anastasia verkar kunna formulera när hon har sina dejter med Christian är en massa oh my, holy crap och holy fuck. Dessutom är det ett himla tjatande om hennes inner goddess. Summan av detta blir repetitivt, irriterande och till sist bara skrattretande.

 

Jag läste boken på engelska och jag tror faktiskt att det är att föredra framför en svensk översättning. Hur man sedan har tänkt sig att filmatisera boken, vilket jag har förstått att man planerar, är en fråga jag nog helst inte vill fundera över. Hur ska man undvika att göra det till en porrfilm när nu sexet är en sådan central del av berättelsen?

 

 

Betyg: Ljummen